Utforska skuggor ( Lysien )

Att bygga skuggbilder är ett sätt att lära sig om fenomenet skuggor och dess uppkomst.

 

Barnen bruka utforska ljus och skuggor när de bygger kojan i hemvisten. De vill gärna ha  ficklamporna och då är det väldigt spännande samtal som pågår bland barnen. Dom provade att lysa i kojan på lakanet, i taket, på golvet och på sig själva. Barnen upptäckte vid ett tillfälle att Älgar har olika storlek på skuggorna. Älgarna blev större om man flyttar de från olika vinklar av fönstrets dagsljus. Barnen utforskade ljuset överallt och testade hur man sätter på och stänger av ficklampan.

Ficklampor finns tillgängliga. Barnen fortsätter utforska och upptäcka skuggor, att ljuset blir färgat om de lyser genom färgade plast/glas saker. 

Flamman- naturvetenskap

I veckan hittade några barn en död fluga inne på vår hemvist. "Varför rör den sig inte?" "Den är helt stilla" var några av tankarna som dök upp hos barnen. Vi bestämde att vi skulle titta närmare på flugan så vi la den på ett vitt papper och tog den till vår naturvetenskapsmiljö. Där undersökte barnen den med en lupp och blev fascinerade av att flugan blev så stor och att de så tydligt kunde se vingarna, benen och magen. 

Utforskandet av uppförstorade föremål fortsatte ute på gården där barnen erbjöds en aktivitet med luppar, kikare och förstoringsglas. De letade upp olika föremål som de undersökte med hjälp av dessa redskap. Det blev allt från sand, gräs, paljetter till större stenar och legoklossar.  

Mål ur Lpfö18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

* förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Flamman- naturvetenskap och teknik

Inne på Flamman har vi skapat en liten miljö där utforskande av naturvetenskap och teknik står i fokus. Syftet är att miljön ska fungera som en mötesplats för barn och vuxna där vi, pedagoger, utmanar barnens nyfikenhet på naturvetenskap och teknik. Hur fungerar en ficklampa? Hur många ben har en spindel? Vad äter nyckelpigor? Som material har vi ljusbord, ficklampor, förstoringsglas, luppar och böcker. Vi kommer också göra digitala tillägg där vi använder oss av mikroskopsägg och projektor för att förstora upp insekter, växter och annat. Härom dagen uppstod en spontan undervisningssituation när vi hittade en nyckelpiga inne på hemvisten. Vi tittade på den med förstoringsglas och lupp och räknade både ben och prickar. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

* förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

* förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik 

                                            (Lpfö18)

Wellmer - Dadda - naturvetenskap och teknik - experiment

Syfte och mål:

Syftet med undervisningsaktiviteten är att barnen fick använda sin fantasi och skapande förmåga med hjälp av material som de har använt tidigare. Syftet var att se vad som händer med vulkanen samt att ha samtal med barnen under hela processen.

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla  förmåga att matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

 förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.

 

Förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.

 

 

Vad väckte barnens intresse?

Barnens intresse väcktes genom att barnen var nyfikna på vulkanen, vad som skulle hända med den och vilket material som behövdes för att det ska bli ett vulkanutbrott. Barnen uttryckte att de vet vad som händer om är människor och djuren är nära vulkanen och vad som kunde hända om det blir ett vulkanutbrott. "De dör!" Barnen blev nyfikna på vulkanen och började fundera över vad som händer med vulkanen, vad som händer i den. Finns det vulkaner på riktigt? Vi letade på våra digitala verktyg och hittade information om vulkaner på Island. Vi googlade också efter bilder.

 

Vad har barnen lärt sig?

Barnen har lärt sig nya kunskaper om vulkaner tillsammans med Dadda - naturvetenskap och teknik. Barnen har också utvecklat sitt språk, samarbete och socialt samspel genom att delta i den här undervisningsaktiviteten som vi har erbjudit barnen vid olika tillfällen.

 

Barnens ord;

"Jag vill känna leran".

"Mycket".

"Kolla!"

"Vi ska ha svart lava".

"Oh".

"Den börjar spruta".

"Den är jättevarm" - pekar på leran.

"Titta, vad händer med leran?"

"Då kan vi inte leka med denna" - pekar på leran.

 

Personalens ord;

Vad händer inne i vulkanen?

 

Barnens ord;

"Det bubblar".

"Dödar människor, dinosaurier och draken".

"Fåglar kan inte dö".

"Om det står fåglar i Island kan de dö om de flyger vid lavan".

"Om de flyger vid molnen".

"Drakar dör från lavan".

 

I barnens ord kan vi läsa att de har skapat nya kunskaper och utmanat varandra i Lev. Vygotskijs proximala utvecklingszon.

 

 

 

Dokumentations verktyg:

Digitala verktyg, lärplatta, dator och anteckningar.

 

Hur går vi vidare?

Vi fortsätter att bygga vidare på barnens intresse för vulkaner och djuren. Vi kommer fortsätta samtala och reflektera över vulkaner och vulkanutbrott samt göra experimentet med vulkanutbrott.

Wellmer - Bibbi - naturvetenskap och teknik - odling

Personalens ord:

Vi fortsätter använda oss av ateljén som finns på förskolan. Barnen samtalar ofta om Babblarna och visar nyfikenhet kring vilken veckans Babblare är. Barnen vet att Diddi är med oss när vi skapar. Nu har vi introducerat Bibbi som i samtal med barnen följde med in i ateljén. Bibbi tycker om matematik och hjälper barnen att räkna antalet mjölkkartonger som Bibbi har med sig. Barnen får tillsammans med vuxen sätta ord på olika sorters material som finns i ateljén och alla hjälps åt att räkna.

Då barnen uppmärksammat våren när solen har tittat fram har en del kommit ihåg att vi planterat på vår förra förskola Stensjön. Barnen har själva uttryckt att de vill plantera, vilket vi nu i vår kommer att ta tillvara på. Första steg är att låta alla som vill plantera något i en mjölkkartong.

 

Barnens ord:

-Jag vill också klippa.

-Oj, jag är grön som Dadda, titta hand.

-Jag är röd.

-Blå är Doddo. 

-1,2,3,4,5.

-Det heter mjölkförpackning.

-Oj, hahaha, kommer mjölk.

-Mjölk.

-Nu kommer solen.

-Wow titta här jag vill röd färg.

 

Hur går vi vidare?

Vi fortsätter att arbeta med Bibbi i olika undervisningsaktiviteter tillsammans med barnen. Alla barn ska få möjlighet att tillverka sin egna kruka av kartong och sedan själva (utifrån de förutsättningar vi har) välja vad de vill plantera. Vi kommer tex räkna antalet kärnor som barnen väljer att plantera.

Wellmer - Dadda - naturvetenskap och teknik -pedagogoiska lärmiljöer - barns inflyande och delaktighet

 

Personalens ord:

Babblarna genomsyrar vår verksamhet och våra undervisningsaktiviteter. Vi fortsätter aktivt att låta barnen vara med och påverka sin vardag. Dadda berättar om naturen och den här dagen om äpplen. Vi tar med oss äpplen in i det pedagogiska köket och låter barnen själva prova på vilken teknik som behövs för att dela äpplen.

Det blir många diskussioner bland barnen och de hjälper varandra. Vi sätter ord på allt vi använder oss av och låter barnen själva berätta vad det är. Hur ser egentligen en skärbräda ut och hur ska man hålla i kniven för att få rätt teknik så äpplena delas?

 

Barnens ord:

-Kolla, hålla såhär.

-Jag vill också vara med.

-Hur gör man?

-Nu äter han äpplet.

-Vad heter den?

-Jag kan göra A.

-Mmmm god kaka.

 

Hur går vi vidare?

Vi ska fortsätta att använda oss av det pedagogiska köket och låta alla barnen delta i olika konstellationer. Vi ser att intresset för köket är stort så vi kommer ta tillvara på barnens idéer och förslag att göra där.

I veckan går vi vidare med att göra bruna kakor precis som Babba då barnen uttryckt sig att göra något med brunt i, kakao! 

Wellmer - vi skapar Dadda - naturvetenskap och teknik.

Personalens ord:

Vi skapar Dadda, naturvetenskap och teknik tillsammans med barnen i ateljén. Barnen fick möjlighet att skapa med olika material och med olika nyanser av grön eftersom Dadda är grön och vit. Barnen valde att använda sig av roller, penslar, och papper. Barnen visade stort intresse för undervisningsaktiviteten och alla villa skapa Dadda. Vi passade även på att skapa en stor Babba i petflaska. Barnen hällde i vatten och färg och skakade runt det. Barnen ville också göra ögon på Babba.

 

Barnens ord:

"Jag kan måla!"

"Mer färg behövs"

"Titta!" - pekar.

"Dadda!"

"Jag gör Babba".

"Jag kan rulla"

 

I barnens ord ovan kan vi se att barnen uttrycker sina kunskaper om det dem skapar - Dadda. Barnen skapar nya och använder sig av sina tidigare erfarenheter i undervisningsaktiviteten. 

Lysien V 9

Att odla med alla sinnen

 
På vår förskola har vi lådor som vi sår i. Vi gör en stor insats genom att erbjuda det, och låta barnen lära sig förstå genom att delta i arbetet. Och att få använda alla sina sinnen, som man gör i odling.
Man skapar en medvetenhet om varifrån maten kommer, och inte minst – man grundlägger en vana att äta grönsaker. Det är ett gott skäl för att odla tillsammans med barn.
Det är härligt att gräva och kratta, och bära vatten och få använda kroppen. Och så luktar det så gott om jord och växtlighet. Odling är en bra lärmiljö som skapar relationer och spännande samtal. Att få kunskaper genom upplevelser är nog det allra bästa sättet att lära sig något på. Vi odlar och sätter begrepp och termer. Vi pratar om hjärtblad, karaktärsblad, bladnerver och rötter. Att benämna växters namn i natur och odling ger dem ett värde i sig.

Om man får vara med och odla frukt och grönt så vill man också gärna äta det som kommer upp.

Utforska vinden med fallskärm

Fallskärmar är underbar för barngrupper. Idag skulle vi utforska vinden med hjälp av fallskärmen. personal förklarade instruktioner om hur skulle vi köra aktiviteten.

- Ropa "upp" och "ner" och barnen fick se hur fallskärmen fylls med luft.
- Ropa "in" och barnen går in i mitten med ryggen mot mitten (fortfarande hållandes i handtaget) och det blir en stor bubbla runt barnen det var väldigt mysigt för barnen och det var mycket skratt också.

Sedan Börja vi med upp och ner, och när fallskärmen är upp, ropade ut en grupp som ska byta plats under fallskärmen. Vi använde också en liten boll till en samarbetsövning att hålla bollen så länge så möjligt i skärmen och inte ramla på marken. 

 

Glasmo Aktivitet Fredagsmyset

 

Aktivitet Fredagsmys

En planerad process som kan spänna över många dagar i veckan som har sitt crescendo på fredagen under vid mellanmålet försöker vi planera in till traditionen, högtiden eller födelsedagen.

Grönflagg kopplingen – sker via den ”pedagogiska måltiden” och temat ”från jord till bord”

Barnen är med och delaktiga i hela processen - Förberedelser, introduktion, genomförande och avslut. Uppföljning, utvärdering, utveckling och på det sättet är de delaktiga i det systematiska kvalitets arbetet.

På bilden v 8 äpplekaka

På temat kroppen tillverkade vi en figur ” glassmannen ” som barnen kallar individen. Individen har samma storlek som ett barn då vi ritat av ett barn och klippt ut och sytt ihop återvunnit ett material som hade gått i soporna annars koppling till ” hållbar utveckling ”

Utbildning och undervisning

Vilka kopplingar gör vi vuxna, när barnen är med i hela processen, till målen i läroplanen?

Skapande

Barnen skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som tex att ha ett reellt inflytande och får valet och kan visa att som barn vill vara med och delta i detta praktiska arbetet ”hands on”. Vilket ger barnet många olika ord. begrepp, turtagning, man gör olika moment i en viss ordning, erfarenheter och rubust kunskap.

Social kompetens/ Värdegrund ( prioriterat mål - bemötande)

Daglig träning i att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera situationer som kan dyka upp när som helst i barnens närhet i kompisrelationer, impulser, turtagning, samarbeten, utifrån ålder, mognad och personlighet. Samtidigt lära sig att alla har samma rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

Kompetens betyder också att jag kan gå till vilken vuxen som helst i min närhet och bli lyssnad på – med öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, även om jag inte äger ett språk än eller har ett annat modersmål. Vi arbetar hårt med  vilja att hjälpa andra.

I det lustfyllda och meningsfulla sammanhanget tränas det på barnens förmågor att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman – [ kan uppstå när man ska göra val mellan två lika oönskade alternativ ] och livsfrågor i vardagen. Det är inte alltid så enkelt att vara en vän när man leker under eget ansvar. Men ändå veta att man kan gå och få hjälp av en vuxen att reda ut trasslet.

Att ingå i ett socialt sammanhang innebär [ Boken :lätt rätt ett ] Daglig träning i att förstå att jag har rättigheter och samma rättigheter har alla andra också. Dessutom att alla får vara som de är och det är ok! Oavsett vad. (Diskrimineringsgrunderna)

Vi tillsammans försöker respektera allt levande och visa omsorg och ta hand om vår gemensamma förskolemiljö. Tränar också på att barnets egna handlingar kan få konsekvenser. Påminnelser är vanliga, om det händer synliggör vi det för gruppen och för dialog för att det ska undvikas i framtiden. En enkel regel är - att vi går inomhus och det kan bli en smärtsam konsekvens om man väljer att utmana eller utforska, denna regel. Man får helt enkelt ta ansvar för sin egen handling.

Övar också på att göra sin hörd och därigenom utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att bli delaktig och få ett reellt inflytande i holistiska processer och olika former av samarbete och beslutsfattande.

Naturvetenskap och teknik

Genom att välja att vara med och delta i fredagsmyset utvecklar barnen erfarenheter ur vilka senare kanske utvecklas ett intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, arbetet med sopmonsterna kopplas till detta mål.

Vårt tema ”Från jord till bord” är en lite mer nära spinnoff på detta mål. Genom praktiskt arbete närmar vi oss olika kretslopp och slutligen har kanske förståelsen för naturvetenskap och sambanden i naturen ökat lite till, liksom sitt kunnande om växter, djur. Genom matlagning och bakning kommer vi nära de enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen på ett fiffigt och ett smakfullt sätt. Framför allt oftare än ute i naturen.

Det öppna barnet, det intresserade barnet, det nyfikna barnet utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, ställa frågor om och samtala om naturvetenskapen. Barnet tillsammans med vuxen dokumenterar sina aktiviteter och detta sätts upp under rubriken ” MIN VÄRLD ” som bildar ett intressant samtalsunderlag vid reflektions väggen.

Det är kopplat till personlighet, mognad och ålder. Intressen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Genom vårt förhållningsätt och konkreta arbetssätt kommer vi nära människans stora uppfinningar och andra vardags hjälpmedel för att göra livet enklare i vardagen.

Ständigt ökar barnen sina förmågor att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Här kommer leken in och det är här vi vuxna får syn på vad barnen lär sig. Just nu är det mycket kojbyggen, det är mycket rollekar, mamma pappa barn, det är mycket resande med buss och tåg/bil och mycket matlagning, med ugn och spis grytor osv.

Språk och kommunikations

( digital kompetens ) prioriterat mål. ( Miljö och material ) prioriterat mål.

Barnet tillsammans med vuxen dokumenterar sina aktiviteter och detta sätts upp under rubriken ” MIN VÄRLD ” som bildar ett intressant samtalsunderlag vid reflektions väggen. Här synligörs barnen i bild och text och när dokumentationen byts ut går dokumentationen vidare till hemmet.

Oftast delas barnen upp i mindre fungerande grupper – det man förr kallade för samlingar - Vid undervisnings situationerna och introduktioner kring vad vi ska göra och hur vi ska göra det tränas barnen i att  lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Nya ord och begrepp dyker upp ett nyanserat talspråk växer fram med fler ord i rätt ordning.

En del barn ägnar tiden åt att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra för att få igång leken. Som hålls mycket högt av barnen och som är något av det viktigaste för individen.

I samband med grönflaggarbetet med sop monsterna har skriftspråket blivit aktualiserat och uppmuntras och tillåts mycket viktigare strax efter deras egna namn. Det är vad som är på tapeten just nu inom det kollegiala lärandet  – läslyftet – barns skrivande. Här kan man också se värdet av att ha en 1-5 års grupp. Utan de äldre barnen hade det kanske inte blivit så mycket skrivande på den nivån.

Ofta är det så här att vi följer ett recept [ Matematik, analog kodning (digital kompetens )  ] när vi ska utföra praktiskt arbeta mot fredagsmyset. Vi hämtar det på nätet ( digitalt ) här kommer kopplingen in och förståelsen  för symboler och deras kommunikativa funktioner som ökar succesivt. Kan man inte läsa så kan man ju titta på bilden. Detta synliggörs och tydliggörs i våra lokaler, när vi ägnar fortfarande en hel del tid åt våra miljöer och materials placeringar. Intresset finns för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtalar om dessa

Helhet / Allsidighet

Personalen skriver önskelistor i alla dessa nya sammanhang ( flytten till Rönneholm. ) Bra grejor är alltid bra grejor även om de värderas som dåliga ( just nu ) Man kastar saker oreflekterat, under parollen, säker och giftfri förskola. Förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studier visar att forskare söker efter giftiga mätbara ämnen i damm.  

Syfte och mål - Öka förutsättningarna och anpassa utbildningen för barnens självtänkande och självständiga. Bredda vägen till individens utveckling, stavas ”att lyckas”. Allt hänger ihop även på detta plan - Då du är trygg har en bra anknytning, ger goda relationer, då ökar tilliten till barnets egna förmåga och vilket stärker hens identitet. I samspel med andra är det viktigt att känna trygghet och styrka i sin identitet. Motsatsen är jagsvaga individer och där finns redan så många i samhället idag.

Att vara stark i jaget. Vilket leder till att succesivt öka nyfikenheten och sin lust till att leka och lära. Som leder till att barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

Hälsa och rörelse

Anpassar sin öga / hand rörelser, det blir finare muskel tonus, barnet hittar stöd och blir starkare i sin fin motoriskt, olika koordinationsförmågor och kroppsuppfattning. Samtidigt som vi samtalar om att barnen ger dem fakta kring sin hälsa och sitt välbefinnande.

Genom att utmana och uppmuntra barnen till att våga prova på nya saker, hur låter det när du tuggar, vilka smakaer känner du av, vilka färger ser du, utvidga sina smaklökar ( saperemetoden ) finner vi vårt arbetssätt kring den pedagogiska måltiden. Vilken grönsak av dessa fyra tycker du bäst om?

Vi tycker det är viktigt att barnet själv får bestämma vad de vill äta, vad de själv lägger upp på tallriken, hur mycket osv. Att själv kunna avgöra att jag är mätt. Jag dukar av när jag är klar, tvättar mina händer och sätter mig med en bok [ specialfall ipad ] och läser den, tills alla andra är klara.

Här ingår planerad och spontan aktivitet - ute lek – idrotter – klättra – men också fruktstund och mellanmål och all annat praktisk som t ex när vi gör aktiviteten fredagsmys.

Lek

I alla lustfyllda och meningsfulla sammanhang ingår utvecklingen , nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

Matematik

I genomförandet av aktiviteten Fredagsmys innehåller den stora bitar av matematik. [ Bishops sex matematiska aktiviteter ] Barnen letar efter t ex en visp, en bunke, en gryta osv. de vet hur de ska söka efter saker i rummet, de känner till former och lägen och riktning och grundläggande egenskaper. Vi arbetar mycket med mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för stärker mätning av olika saker av mängd, gradantal och tid och förändring.

Vi följer olika recept ( vilket också betyder att vi utför en vetenskaplig handling. Vi följer en script eller en kodning sett ur ett digitalt perspektiv ). När vi utför aktiviteten Fredagsmys har vi ett riktat mål och arbetar mot det. Men barnen utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemanget till slutmålet. Nöjda och glada avslutar vi veckan tillsammans.

I andra sammanhang fördjupar vi oss i användandet av matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar eller att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

Lika / olika är en rolig sysselsättning. Alla minns väl fem myror är fler än fyra elefanter och brasse tar fram sin resväska med fyra saker och ett ska bort.